| Czech |
| has gloss | ces: Obročí čili beneficium je výraz církevního práva a znamená příjem, spojený s určitou službou (officium), postavením nebo úřadem, případně i toto postavení samo. Obročí může získat jen ten, kdo pro ně má předpoklady a kdo se o ně uchází; držení více obročí neboli mnohoobročnictví církevní kodex zakazuje. |
| lexicalization | ces: obročí |
| German |
| has gloss | deu: Die Pfründe, Plural Pfründen, auch Präbende (in der Schweiz auch Pfrund) genannt (vom Mittellateinischen praebenda für „Unterhalt“ abgeleitet), bezeichnet ursprünglich eine Schenkung, dann das Einkommen aus einem weltlichen oder kirchlichen Amt, im Besonderen die durch eine natürliche oder juristische Person gewährte Nahrung, Verköstigung oder Unterhaltszahlung. Übertragen wird der Begriff auch für das Amt selbst (mit einem selbstständigen Einkommen für den Amtsinhaber) oder für eine Abgabe zur Finanzierung dieses Amtes gebraucht. Dieses System der indirekten Finanzierung eines Amtes war im frühen und hohen Mittelalter, vor der allgemeinen Durchsetzung der Geldwirtschaft, die einzig sinnvolle Möglichkeit der unabhängigen und langfristigen Finanzierung solcher Stellen. Im Gefolge der Reformation wurden die Pfründen allerdings in beiden Kirchen, nicht zuletzt wegen des im Spätmittelalter weit verbreiteten Missbrauchs des Pfründenwesens, nach und nach zugunsten einer direkten Besoldung der Amtsträger eingezogen. |
| lexicalization | deu: Pfründe |
| Finnish |
| has gloss | fin: Prebenda (, tarjottava) on kirkollisen viran haltijalle tai kirkollisen oppilaitoksen tai muun laitoksen virkamiehelle luovutettu palkkaetu, joka saadaan jonkin seurakunnan tai maatilan tuottamasta tulosta. Alkuaan prebenda oli katolisen kirkon pappien ja munkkien yhteisellä aterialla nauttima ruoka ja juomat. Keskiajan Ruotsissa tuomiokapitulien jäsenillä oli yleisesti prebendaseurakuntia. Suomessa niitä kuului joihinkin tuomiokapitulien ja yliopiston virkoihin vuoteen 1870 saakka. |
| lexicalization | fin: prebenda |
| French |
| has gloss | fra: On nomme parfois prébendes les distributions de vivres qui furent effectuées quelque temps à Rome au milieu de la décadence de lEmpire, puis disparurent peu à peu à mesure que le Trésor romain sépuisait. |
| lexicalization | fra: Prebende |
| lexicalization | fra: prébende |
| Alemannic |
| has gloss | gsw: D Pfründ, in dr Schwiiz au Pfrund, het ursprünglig e Schänkig bezeichnet , spöter s Iikomme us eme wältlige oder kirchlige Amt, bsundrigs d Nahrig, Verköstigung oder Underhaltszahlig, wo von ere natürlige oder juristische Person entrichdet worden isch. Me sait em au Präbende, wo vom Mittellatiinische praebenda für „Underhalt“ abgleitet isch. |
| lexicalization | gsw: Pfrund |
| lexicalization | gsw: Pfründe |
| Italian |
| has gloss | ita: Il termine prebenda indica un beneficio ecclesiastico, solitamente derivante dalla gestione di un canonicato. |
| lexicalization | ita: Prebenda |
| Dutch |
| has gloss | nld: Een prebende (van het Latijn praebenda pars = te schenken deel) is het jaarlijkse inkomen van een geestelijke. |
| lexicalization | nld: prebende |
| Norwegian |
| has gloss | nor: Prebende (avledet fra middelalderlatin praebenda for «kosthold») kan bety inntektene fra et som regel kirkelig pastorat som var avsatt til å lønne en viss befatning innen kirke eller skole. Uttrykket går tilbake til en gammel ordning hvorved slike inntekter ble anvist for det felles underhold for munker og klerikere (præbenda quotidiana in refectorio ad majorem mensam), og senere ble utvidet til den part som en enkelt kannik skulle ha for seg alene. |
| lexicalization | nor: Prebende |
| Polish |
| has gloss | pol: Prebenda – uposażenie duchownych nie połączone zasadniczo ze sprawowaniem obowiązków duszpasterskich. |
| lexicalization | pol: prebenda |
| Swedish |
| has gloss | swe: Prebende (medeltidslat. praebenda "kosthåll", av lat. praebeo "erbjuda", "skänka"), var ett pastorat vars inkomst användes till att betala lönen för en viss befattning inom kyrka eller skola. Benämningen har uppkommit därav, att inkomster från vissa församlingar anvisades till gemensamt underhåll åt munkar och klerker (præbenda quotidiana in refectorio ad majorem mensam) och sedermera anslogs till underhåll åt kaniker har för sig. Efter reformationen bibehölls prebenden åt biskopar och domkapitelsledamöter, och tilldelades sedermera även teologie adjunkter vid universiteten samt några andra ecklesiastika ämbets- och tjänstemän. Så småningom fick även professorer utanför teologiska fakulteter prebenden som löneförbättring, om de först lät prästviga sig. |
| lexicalization | swe: prebende |